Don't you know that I still love you.

Då var den här helgen nästan över.

Studenten var fantastisk, iallafall dagen.
Jag & Natalie lyckades komma längst fram vid wargens utgång så
vi fick en clear view, jag fick en tår i ögat.
Sedan tittade vi på flaken och jublade till alla vi kände.
Lyckan var nästan där.
Efter det cruisade vi + damgiano runt innan vi lämnade Natalie hemma och åkte ut till dvärsätt för marias mottagning.
Där bjöds det på allt möjligt och en måttligt lullig maria gav mig tillräckligt med skratt för hela dagen.
Vi tog adjö och åkte till Ninas mottagning på körfältet där ännu mera god mat fanns, efterrätt också såklart.
Tack för att jag fick komma, ni är bäst.

Kvällen startades hos mig med vattenfall. En urusel idé då många blev för packade, jag var faktiskt inte en av dom då jag hade bestämt mig för att ta det ganska lugnt.
På stan var det drag, speciellt vid rådhuset som vanligt.
I det stora hela var kvällen dock en besvikelse då jag tappade bort det flesta, oroade mig och inte hittade igen de jag ville träffa. Men jag hittade Damgiano och vi kunde förtränga kylan i världens varmaste bad vid 4 på morgonen.

Resten av helgen har vi legat lata och äckliga i sängen/soffan och inte gjort något för världen, men det är så det ska vara.
Nu ska jag bege mig och hämta upp lilla mamma, puss på er.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0