Harder than I thought.

Det här är min första dag utan nikotin.
Jag har faktiskt bestämt mig för att sluta.

Men fan i helvete vad morgonsnusen saknas
starkt. Och vad ska jag göra efter måltiderna?
Jag är nog inte tillräckligt mentalt stark för det här.
Men imorgon så finns det ingen återvändo,
då MÅSTE jag sluta, för då är piercingtiden bokad.

Iväg till skolan nu.

I would give my whole life.

Mycket har hänt sedan sist, tro mig.

Jag har varit på drinkkväll och druckit
många spännande och även några inte
så spännande drinkar. Kvällen var mycket
trevlig och jag ser framemot nästa.

Jag har haft en lördag i gostecken då
jag & damme inte gjorde någon nytta
alls förutom lite mat och fotbollstittande.

Natalie har tagit körkort, ett stort steg i
livet för henne minsann.
I samma veva har jag varit med om en
garageolycka och totaldemolerat mammas
bil, eller ja, iallafall backspegeln.
Det är dock tillräckligt, lönen räcker väl
nätt och jämt till att ersätta den.

Nu gör jag mig redo för nästa vecka
genom att fortsätta slava för min mor.



Yes you're a winner.

Jag är uppe och vaken.
Precis som jag har varit sedan 8 imorse.
Min mor har drabbats av en mystisk sjukdom
som uppenbarar sig i hennes fot, så jag fick
ta hennes morgonpromenad med doggen.

Dock så är jag inte påväg till skolan eller liknande,
grejen är att tristessen jag uplevde igår ska jag aldrig
utsätta mig själv för igen. Också har jag redan gjort
det vi skulle göra idag. Så why not stay at home.

Ner på staden ska jag iallafall inom en snar framtid,
vädret suger och mitt hår kommer bli en vinbärsbuske
om jag sticker ut huvudet utanför dörren. Kanske bör
smöra för att få låna bilen ner?

In case you didn't know I really care for you.

Jag har kommit på att mitt största problem är att jag inte är sams med mig själv.
Jag har alltid två olika åsikter inom mig, vad det än gäller.
Just nu är det över helgen mina två hjärnhalvor ryker ihop.

Hjärnhalva 1
: Det är ju skönt att inte ha något planerat,
att kunna ta helgen som den kommer är det inte alla som får.

Hjärnhalva 2: Jag kommer dö av uttråkning om jag inte planerar något att göra,
sätt mig i arbete eller vad som helst.

Slutsats, de måste ha lite make up sex.
Tills vidare kan ni ju ge mig tips på vad fredagen har att erbjuda.
Just in case alltså.

When I try to close my eyes, youre voice is all i hear.

By the fucking way.

Lady GaGa är en tvekönad.
Eller vad det nu heter.
Jag är sent ute, men chocking?

Och, jag ska pierca tungan,
tiden är bokad.
Spontanitet kallas det.

I don't mind it at all.

Efter den tredje dagen i skolan blir vi akutskickade till femte våningen
för att prova ut studentmössor och en massa annat.
Såhär nära studenten trodde jag inte att jag skulle känna mig på
länge, då det faktiskt är 2 hela terminer kvar.
Men så är det, nu är det gjort och inte blev det någon dag att kunna
se framemot som det kanske bör vara?

Annars så har vi spenderat de första dagarna i skolan med att
utföra onödiga uppgifter, jag är redan skolless. No wonder.

Jag är rätt så less på det mesta just nu, dagarna känns tråkiga
och oinspirerande och jag saknar damme, faktiskt.

OVER

Begin the day with a friendly voice.

Ny vecka, ny inställning.

Imorgon börjar allvaret.
Som att Bauer har varit något stort allvar.
Njeee, jag glider igenom.

Jag är on my way ner på staden för att möta upp diverse människor.
Det är alltid trevligt då folk kommer tillbaka från sina hemorter.
Jag har klätt mig som för en begravning, det känns bra.
Trots allt, så är det min sista sommarlovsdag. Ever.



Put me to sleep and bury the lies.

Såhär mitt i natta är det tillåtet att vara puttrig.

Jag har faaaktiskt sett framemot skolan,
ända tills för någon dag sedan då jag kom till insikt.

Det kommer dröja högst 3 dagar innan jag är less.

Jag har ingen mer ork till att fundera på varför i helvete
jag sökte till frisör då chansen är liten att vi faktiskt
blir färdigutbildade på de här 3 åren, som vi har blivit
lovade sen första början.


Ingen ork finns heller till alla intriger som av någon
anledning alltid lyckas framträda i vår klass.


Tiderna har blivit screwed up, vad är det roliga i att
låta alla ha rast på olika tider, när ska man hinna ses?

Jag är minst sagt för omogen för att ta eget ansvar i ett
projekthelvete, ge mig ledigt istället.

WooopWoop, kära bauer here I come again.





It's a new day.

Justja, jag hade ju en blogg också.

Min update är väl att jag är tillbaka i Östersund,
efter att ha varit i Vemhån med damgiano över någon dag.
Vädret suger, jag är bakis och snart börjar skolan.

pusss

Help me understand you.

Jag är vettskrämd. För att bli sjuk alltså.
Jag känner att feberskänslorna börjar krypa sig på mig.
Svettas, fryser, svettas, fryser.

Dessutom så har jag ont som  ett jävla offer i ryggen.
Så ont så att jag inte ens kunde somna igår,
så ont att jag måste knarka alvedon för det. 
Pappa säger att det kan vara en inflammation,
om han för en gångs skull har rätt, är världen fan inte rättvis.

Imorgon ska jag åka buss i 4 timmar, istället för att ta tåg i 2,5 timmar.
Bara för att jag tyckte det kunde vara trevligt att träffa Natalie litegrann,
tjejen som har varit halvt försvunnen hela sommaren.
Det skadar ju inte att jag får träffa världens bästa kille
och ta med honom hem heller. Dessutom så är det ett billigare alternativ!
Ekonomisk tjej.

Nu ska jag fortsätta vara hopplöst social och titta på film instängd
i mitt rum. Anledningen till det hela är att det har endast varit friidrott
som gäller för övriga, hela dagen. Det tar aldrig slut, tro mig.



I need to see you step away from the edge.

Regnet fortsätter att droppa,
just som det gjort hela dagen.

Jag är i ljuva Sundsvall, precis som jag varit hela helgen.
En helg som har gått i lathetens tecken, jag funderar starkt på
om jag har spenderat någon tid ute, ifall det inte räknas att gå från
huset till bilen... Isåfall inte. Detsamma gäller de flesta familjemedlemmar.

Idag har ännu en syster flugit ur boet, Mathilda tog sitt pick och pack till
Norrköping där hon ska plugga något oväsentligt.

Känns lite strange att två av mina yngre systrar har flyttat hemifrån
då varken jag eller min 21-åriga syster går i dom tankarna.
Jag antar att vi har vett nog att vilja leva på andras pengar.
Än så länge.



Baby I'm goooone!

Nu när jobbet är över så ska jag göra mitt bästa med att svara på den välkända frågan.
VAD GÖR DU EGENTLIGEN PÅ KRONOFOGDEN!?
 
Jo nu ska ni få se.


Mina dagar börjar i postrummet,
där jag spenderar någon timme åt att
stämpla och sortera all post som kommer in.



När sorteringen är klar, tar jag mig an de enorma mängder
delgivningskvitton som ska registreras.






Sedan är det dags att registrera BF, aka Betalningsföreläggande,
som människor skickar in då någon är skyldiga dom mycket pengar
(eller i vissa fall bara 150 kronor)


Efter det tar jag mig en tripp ut till postrummet igen för att
sortera all utgående post för dagen. Det är ett par fack.

Sådär, det där var mina huvuduppgifter,
utöver det så fikade jag, fixade med returer,
dödsbon, kompletteringar och nedsättningar.
Saker som ni inte har en aning om vad det är.
MAHA.







You still drive me crazy.

Idag då jag hade klippt Therese för sista gången
följde jag henne en bit på hem.
På vägen tillbaka ska jag gå över vägen,
något som vanligtvis inte brukar ställa till med så stora bekymmer.
Just idag hade jag på mig basketshorts och damgianos tischa,
håret var uppsatt i en knut och jag var något (läs extremt) sunkigare än annars.
Gissa vad som händer?
En bil for förbi utan att stanna, likaså de kommande 4 bilarna.
Har det inte varit för överdrivet förut så är det bannemig så det nu,
det har gått över gränsen då man inte kommer över vägen utan nytvättat hår och smink.



Those happy days.

Nu har jag 3 dagar kvar av jobb.
3 små snabba dagar innan jag får mitt sommarlov.

Idag har jag varit ute på dinner, det var mycket trevligt.
Jag sa adjö till Tracy, imorgon blir det ett farväl till Therese.
Det känns tungt. Väldigt konstigt om inte annat.
Vilka är det nu som ska gå på krogen? Vilka är det som ska
nöta "Med andra ord" på alla förfester?
Nej, fy helvete för flyttning. Nu har jag ångest över min kommande
sommar, då jag inte kommer vara en gymnasiestuderande längre.


To find the one in this life.

Vet ni? Jag överbevisar mig själv just nu.
Gissa vad jag gör? Jo jag lagar mat.
Förrätt, Huvudrätt och Efterrätt - eller hur man säger.
Jag gör det i smyg, till Damgiano så att han får
sig en fin överraskning när han kommer om en timme.
Allt har gått enligt planerna fram tills nu, jag ska göra fläskfilégrillspett.
Utan grill, så jag tar till ugnen. Vet dock inte hur många grader eller vilken
effekt jag bör använda mig av. Det får bli till att gissa. Som vanligt.

Jag har precis blivit färdig med en Tiramisu, något jag aldrig ätit förut.
Damgiano har sagt att han gillar det, och jag har uppmärksammat det. MAH.

Sen så har jag köpt jordgubbar och melon och annat gott utifall att maten
skulle skita sig. Gör aldrig något utan en backup är ett gott råd. En regel.


 

Jobbiga ingredienser såsom nån jävla ost och likör.
Gissa hur mycket pengar jag fått lägga ut på en jävla efterrätt?

Would you ever know how much i love you.

Igår styrde jag mina steg mot Elgiganten för att köpa
en kabel som man kopplar ihop dator & TV med.
Jag fick hjälp och gick nöjt därifrån med 2 nya kablar.
När jag kom hem för att plugga in det hela, passar dom inte.
Förvånansvärt.
Så idag, gled jag ner till samma butik igen för att byta.
Fick hjälp av en annan kille som idiotförklarade
han som givit mig de andra kablarna,
innan denna snälla kille gav mig 2 nya kablar.

Samma procedur utvecklades, jag gick nöjd därifrån
för att komma hem och upptäcka att inte dessa jävla
skitkablar inte heller passar i TV:n.

Så nu är jag måttligt arg, och ska minsann kräva att få
PASSANDE kablar gratis. Helt for free. Jävla Elgiganten.


You should understand me like I understand you.

Nu har jag snart jobbat 8 av mina 9 veckor.
Vilket betyder en hel veckas sommarlov. EN HEL VECKA,
sannerligen, jag är lyckligt lottad.
En vecka som kommer sovas bort,
om inte jag och Damme lyckas ta oss ut på någon tripp.

Jag längtar som vanligt till skolan, jag kommer att ändra mig
fort när vi väl har börjat men det är väl så det ska vara.
Iår blir jag en trea, en fucking trea som är näst på tur
till studenten, förstår ni hur det känns? I guess you do..
Iallafall, nu är det våran tur. Äntligen.



Jo det är sant, nu är det vi som styr skolan.
Som att vi inte gjort det tidigare.


SPOTTED!

Jag har lyckats!
Till och med fått fram kanaler.
Proud mama!



Det är ju en viss skillnad ifrån min hela 12 tums TV som jag haft förut. Vila i frid.

You and I were meant to be.

Oh, en snabb update.
Det ringde från posten och Tv:n kommer snart att vara vid min dörr, om ett tag vara på min vägg. Och inom en stund vara användbar. Jag brukar ha en sjuk otur med allt tekniskt så jag förväntar mig inte ens att den kommer att funka tills ikväll. Vi får väl se.

Cut it off.

Hahahahaha,
underhållning på hög nivå måste ju vara bloggar.
Vill du ha dig ett gott skratt, gå in på vilken 14-årings
blogg som helst, gärna en så kallad känd blogg.

Utdrag härifrån:

varför mytar du om att du är äkta blondin när du har fedeutväxt på vissa bilder och när du va vänn med paulina så blekte ni utväxterna :)?
SVAR: Jag är ju äkta blondin? Är jätteblond påriktigt, därför jag har blonda ögonfransar & ögonbryn.. Anledningen till att jag har brun utväxt är för att jag färgade min äkta blondin hårfärg till brunt för 1 år sen, och då hade jag aldrig färgat mitt blonda hår, det var naturligt. Men det är därför jag får brun utväxt. Och har dock inte färgat håret sen innan Paulina kom hem från Thailand!


Ne shit, jag som trodde utväxt VAR ens naturliga hårfärg. Undrar vart jag fått det ifrån..?

Climb to the top.

Yran är över, över, över.
Och lika bra är väl kanske det, jag var helt slut igår.
Still is, kanske jag ska säga.

Jag ångrar inte en sekund att jag gick alla dagar,
trots lite misstag så har det varit den bästa yran på länge.
Men på något sätt så känns det som den sista,
jag undrar varför, kan faktiskt inte klura ut hur det kommer sig.
Kanske har jag börjat växa ifrån hela grejen, who knows?
Jag känner mig gammal, på mina snart hela 19 år.

Så gammal, så jag funderar på att säga godnatt.
Innan 22, jag riktigt känner hur kroppen börjar tvina.


One step closer to the dream.

Jag fortsätter marknadsföra min lillasyster,
som att hon behöver det?

Nu är det på gång, startsidan på Miu miu är det inte alla
som får vara med på. Keep rocking.
Håll koll på Mathilda, eller Ilda som hon får heta inom den 
världen. Hon kommer bli större än ni tror.

Check it out here.

           

When I look at you my mind goes on a trip.

Oh, vart har jag varit?
På yran, you knooow.

De 2 föregående dagarna har varit toppen,
en bra blandning av galna människor,
galen stämning och galna moments,
precis som det ska vara.

Jag mår super, inte en enda bakiskänsla
på hela helgen. Tacka gud för det,
jag har dock en känsla av att allt kommer
slå till imorgon då det hela är över. We will see.

Nu är det dags att ladda inför sista kvällen,
presidenttalet har jag längtat efter. See you there!


RSS 2.0