Cizsi - another point of view

I förra årets presidenttal så talade Evert om en idé om att slå ihop Östersund och Sundsvall, ordagrant så sa han såhär.

"Även våra kusiner vid kusten, Sundsvallarna, vill gå med i Republiken.
Det är en bra ambition,
vi skulle åtminstone få bättre lagidrotter här i
Republiken.
Vi gillar våra kusiner, men kanske är det för tidigt att släppa in Sundsvall. Men jag vill uppmuntra dem att fortsätta kämpa med konvergenskraven, som grabbarna inom EU säger. Eller som det heter på modern svenska:
Ta och pimpa upp stan! Pimpa upp er och sen ska jag se vad jag kan göra åt saken!"

På sportsidorna i lokaltidningarna ÖP och LT anstränger dom sig verkligen för att få fram något som de flesta i länet är intresserade av, men jag kan inte säga att de lyckas. Jämtland Basket, ÖHC och ÖFK är välnämnda lag och de hyllas i de flesta artiklar, trots att jag inte vet en enda som är insatt.

Här i Sundsvall är sportsidorna fyllda av i huvudsak Timrå IK, och alla läser artiklarna som om de vore den nya bibeln. Dagen efter en match är det väl dokumenterat om vad som gick rätt respektive fel, och även lite smutskastning mot domaren, ifall han har gjort ett dåligt jobb. Kort sagt finns det alltid ett alternativt samtalsämne om man tvingas prata med en främling, istället för det klassiska som vädret tar man till den senaste matchen.

Matchdagar här i Sundsvall är speciella, antingen så är man på plats i Eon arena, eller så är TVn igång och alla är bänkade. Under matchtid är det klokast att inte ringa någon, om man inte snabbar sig i periodpausen. Det är också helt omöjligt att försöka tigga till sig skjuts under dessa 3 timmar.
Buss däremot är en strålande idé, då man i princip är den enda passageraren och slipper trängas med andra. Såklart är sportradion på så att man inte missar någon detalj i matchen. Det vore ju synd, eftersom man då skulle känna sig utanför dagen efter då diskussionerna är i full gång.
Här har ni svaret varför jag är så insatt i hockeyn, speciellt Timrå IK..

Jag har helt enkelt inte haft något val.

Helvetisk dag med en massa grejer som gått fel, smågrejer som att tappa vanten, glömma mobilen, tappa bort pengar och gå på skolan utan anledning kan beskriva min dag bra.
Nu är jag iallafall i Sundsvall och det känns bättre än väntat. Jag hade gärna varit hemma i helgen då det var en massa som hände men jag tror nog att jag gjorde rätt val.
Mitt finger smärtar fortfarande och kroppen är helt slut efter de senaste dagarnas träning. Det ska bli skönt med den första sovmorgonen på hela veckan, jag gissar dock på att någon kommer förstöra den, då kan jag lova en grinig tjej.

Det här håller inte.

Med tanke på att jag har lyckats med det mesta idag så är det egentligen inte konstigt att jag är lycklig över att dagen är slut.

Det som smärtar mig mest är att jag klippte mig i fingret, och då snackar vi inte något litet jack utan typ hela fingertoppen försvann.. Kind of.
Fast nej, det hände mig något värre. Jag fick ett sms om att mitt paket med kläder som jag beställt hade kommit fram till utlämningsstället, i smset stod det även en kod som man skulle uppge då man hämtade ut det.
Och vad gör jag en timme senare? Jo jag raderar alla sms i inkorgen..
Jag orkar inte med mig själv.

Frisörlektionen idag var den bästa på länge. Jag har nog aldrig varit så fokuserad 3 timmar i sträck som jag var idag.
Och det resulterade i en uppsättning som jag för en gångs skull var nöjd med.

Körlektionen däremot gick sämre än någonsin, 400 spänn åt helvete, för att ta ninas uttryck.

Ikväll blir det iallafall

Kultur och Stil historia är mer intressant än vad jag vill erkänna, och max är en bättre lärare än vad jag vill inse.
Guess I like this course.

Jag har en full vecka framför mig, med körlektioner, födelsedagar, klippningar, färgning av hår, bio och hockey framför mig. Jag klagar inte, det känns bra att ha saker att göra varje dag, ger livet en mening.. typ.

Tjabbaaah.

Idag är det både thereses och nathalies födelsedag, 19 respektive 18 år.
Efter skolan blev vi hembjudna på tårta hos nathalie, vi passade samtidigt på att kika över stugor tills sportlovet då vi planerar att åka iväg. Lite sent ute, yes we know men det ska väl gå att lösa på något sätt. Så jävla cleant att bara åka iväg 10 pers långt åt helvete.

Men egentligen bör jag göra färdigt APU-rapporten som jag försöker ladda upp inför, jag bävar.

Något som börjar bli en tradition såhär års är att Pappa och min yngsta lillasyster Kajsa kommer upp till Östersund, just för att det är någon tävling i jämtkrafthallen som kajsa deltar i varje år.
Detta år var inget undantag, så jag släpade mig idag ut till ås för att vara publik när hon utfärdade sina grenar som för dagen var 60 meter och Längd.

Hon har dock för höga tankar om sig själv och blir så arg så att hon gråter så fort det går dåligt. Det är rätt tråkigt och jag beblandar mig inte genom att trösta utan snarare genom att berätta att det är en aning töntigt och att alla tittar på henne, då slutar hon snabbt. Jag tycker det är en bra teknik.

Det här har varit en dag med alldeles för mycket tankar och alldeles för lite att göra. Men det måste ju finnas såna dagar också, som tur är infinner de sig inte alldeles för ofta hos mig. Så när de väl gör det handlar det mest om att acceptera det så gott man kan. Livet är inte en dans på rosor...fint ordspråk?

Dagen kommer dock utvecklas till det bättre då jag nyss pratade med min fader som påminde mig om att de var i Östersund för helgen, så de kommer nog och hämtar mig snart för en middag hos farmor.  Väl där funderar jag på att bänka mig framför "basil mus" precis som på den gamla goda tiden.

Sen ska jag allt träffa maria + therese, vi funderade på att dra party men det blir nog en chillkväll istället då vi har brist på både pengar och rätt humör.

adios!

Träningsvärk.

Här ligger jag, halft förlamad och utmattad.
Veckan har tagit ut sin rätt och jag är inte van vid så lite sovmorgnar, vilket såklart lockat fram mona ur mig några dagar.
Mona är en rolig tjej eftersom det är mitt andra jag, mitt arga jag. Hon som kommer ut då jag inte är mig själv, typ som på heroes om jag tänker efter. Tacka gud för att jag själv bestämmer när jag ska släppa ut henne.

Nu är skolveckan slut men jag har massvis med arbete som bör bli gjort i helgen, mia kom in och frågade efter min APU-rapport idag, för att betygen skulle sättas just denna dag. Det känns underbart att jag inte ens har börjat med den, jag har förträngt den för en låååång tid sedan då jag inte klarade av att tänka mer på något som hade med praktiken att göra.

Ikväll ska jag barnvakta med maria, men jag har en känsla av att barnen kommer hinna lägga sig innan jag infinner mig. Det ska bli mysigt att bara umgås, trots att jag helst skulle vilja gå ut på huset ikväll, premiär och allt.

the result.

Utpumpad tjej.

Så jävla slut efter en heldag i salongen, vilket jag i normala fall inte tycker är speciellt jobbigt alls. Men idag känns det, dessutom because jag gymmade med matilda efter skolan. Känns bra att komma igång och träna igen, speciellt nu när inte dansen har börjat.
Var även iväg och solade, väl i solariumet märkte jag att fläkten inte fungerade, men vad fanns det att göra mer än att ligga kvar och svettas som en gris restrerande 25 minuterna. Nåja, det tillförde lite färg till min annars så bleka kropp så jag är nöjd.
Ett annat plus var att det fanns ett paket till mig hemma innehållande linserna, efter mycket pill fick jag tillslut i dom och i spegeln ser jag.. ett rådjur? en häst? en björn? neeh, bara mig själv med ett par pliriga mörka ögon istället.
En ny upplevelse, jag är fascinerad. Som alltid.

Äntligen sovmorgon tomorrow då jag börjar 12.30, men med träning och körlektion innan så blir det inte så värst mycket sömn ändå. Damn.

Äntligen hemma efter en lång dag i skolan.
Började 8.30 och kom hem för en stund sedan, dock med en paus vid lunch då jag och damgiano var på date på törners.  Sweet huh? Bara för att provocera de som ständigt påstår att vi är ett par.

Men åter till skolan. Det hela slutade med att vi slängde in en 44/05 från colour touch i hela håret och medan färgen satt i så vävde vi några slingor i blekning. Alltså är mitt hår hyfsat mörkt, precis som förra vintern men nu med en mahognyfärg. Det känns fint.

Dags att grisa i mig nudlarna, peace and löööööve.

Äntligen ett slut på dagen, jag hoppas på en bättre morgondag då vi har egen hårvård fram tills 20-21 på kvällen. Trots att jag verkligen inte har en aning om vad jag ska göra så ska något bli gjort, bland annat den fasansfulla utväxten. Känner jag mig själv rätt så blir det nog ett par impulsbeslut också så vi får väl helt enkelt se hur det slutar.

Förresten så undrar jag om "lär" är ett ord. Alltså lär som i  "jag lär ju göra det senare".
Eller är det bara ett utfyllnadssätt. I have no clue.

Blah, min livslust är borta. Iallafall för dagen. Jag är less och grinig, vilket gör mig ännu surare. En rackarns dålig cirkel måste jag säga.  Dessutom så dök det upp på några små sekunder, men det kommer ta hela dagen för att bli av med denna arga version av mig själv.
Jag gillar det inte, dock så är jag bra på att förmedla mina känslor genom bilder, här kommer en sen i somras. wääh.

För första gången på länge fick jag mig 8 timmars sömn inatt. Så idag känner jag mig faktiskt ganska pigg, för ovanlighetens skull. Dock så råkade jag klippa mig i fingret igår och det gör galet ont , och tacobiten är fortfarande kvar i tanden.

För tillfället så sitter jag i klassrummet på våning 4 med de övriga kvinnorna i klassen. Vi har Kultur&stil historia som faktiskt är sjukt kul. Vi ska snart inleda ett samarbete med ettorna då vi ska göra en mode/hår - visning på jamtli till våren. Tanken är att vi ska ha modeller och styla enligt de olika tidsepokerna. Jag funderar på den grekiska antiken 1500 bc. Så om någon känner sig manad till att vara modell redan nu är det bara att skrika.

example.




foodtime!

Jag funderar på om det är dags för lite sömn. Med närmare eftertanke så är det nog en bra idé då jag har körlektion 07.30.
Hela dagen har jag längtat till sommaren och allt vad den innebär. Det skulle vara så underbart, får jag det för resten av mitt liv så är jag lycklig. Vad gör jag i Sverige?
Qassa vädret nu iallafall, i ett mellanting av varmt, kallt, blåsigt, snöigt, halkigt och jävligt. Det kan väl iallafall bli påsk så att solen kikar fram en stund.

Just nu såg jag att jag tydligen inte ens har körlektionen inbokad med min riktige lärare utan med en annan.. Hur har det gått till och vad ska jag göra nu då det är försent att avboka? Why me?

Jag fastnar vid datorn och vad händer?
Jag bränner såklart fast smöret som jag ska steka i, det luktar terrible här inne.
Goddamn.

Jag är övertrött. Och vad händer då man blir övertrött? (vad händer mig, när jag blir övertrött). Man blir 5 år igen och jävlas med omgivningen så gott man kan, med ett leende på läpparna.

Nu är halkbanan klar och det var roligare än vad jag trodde, även fast jag inte var speciellt pepp på det från början. Jag älskar det faktumet att alkolåset bråkade med mig, trots att jag inte har en enda droppe alkohol i mig. (okej, det satt kvar sen i lördags) men tillslut fick jag lov att köra ändå vilket var en rackarns tur.

Nu är det tillbaka till köket, jag lagar mat igen. Denna gång spaghetti och korv. Jag har dock ingen aning om hur länge spaghetti ska koka men jag ska nog köra med det gamla tricket att kasta på kaklet. Trots att jag bara blivit hånad för det.

Senare blir det nog till att klippa Axel, för det har jag lovat och löften håller man har jag lärt mig. Även fast jag egentligen bara vill lägga mig ner och sova bort kvällen.

Adjö.

Jag älskar min otroliga tur som jag har kommit på att jag totalt saknar.
Det har gått för långt då man får en störtblödande gom och en lös tand utav att äta tacos. Jag överväger att ringa tandläkaren om det inte blir bättre.. Vi får väl helt enkelt se hur det artar sig?

Idag påmindes jag om att jag har halkbana imorgon, något jag faktiskt helt hade glömt bort och gärna sluppit. Med tanke på att jag ska infinna mig på körskolan 07.20 så önskar jag nästan att jag inte ens strävade mot ett körkort.
Halkbanegrejen känns förövrigt så sjukt onödig att göra, 1600 spänn åt helvete. typ.  Nåja, det handlar väl om att göra det bästa av situationen, vilket kanske innebär att jag bör försöka få lite sömn nu.

Night fuckers.

Nu kommer ett blogginlägg från en ganska sliten, men glad tjej. Gårdagen blev bättre än väntat då Damgiano fick med mig ut. Vi kilade till felix och allt folk som var där och startade det hela. Innan vi kom på att vi skulle fara ut till Böle vill säga. Många man kände men jag drabbades dessvärre av en smärre panik när jag insåg att 50% av de som var där var kindah 94or. Nu kanske jag överdrev, men inte med mycket. Nåväl, det blev en trevlig kväll och jag tror inte vi somnade innan 6.
Det bidrog dock till att vi inte klev upp före 14 heller men det går inte jorden under för.

Just nu är det nog meningen att jag ska städa mitt rum. Det är galet hur det ser ut just nu. Galet.
Men jag känner att jag inte orkar, jag är hungrig och ska snart kräva mamma på mat då hon faktiskt inte har stått för någon mat denna vecka. Rätt ska vara rätt.

Peace

And I still don't know where I got you.

Den här helgen har hittills bara känts värdelös, inga planer och sitta hemma har nästan blivit en självklarhet. Nej nu ljög jag, igår så spenderade jag min kväll med Maria och Therese, och denna lördag har hittills mest gått åt att sova.
Eftersom min mamma har en tendens att överge mig så fort det blir helg så har jag kommit på att någon annan ska få livnära mig. En ny varje helg kanske, sounds good?

Nej nu ska jag ta tag i kvällen, det här håller inte.
Goodflie.

Det har varit måga frågetecken kring denna kalla fredagskväll.
Krogen, fest, Sundsvall eller hemmakväll. Det känns fortfarande inte bestämt. Det jag vet är att Maria och Therese snart infinner sig i min tomma boning. Jag längtar efter dom. Det är kallt härinne.

Jag längtar dessutom efter mina kläder som jag beställde från la redoute för någon dag sedan, det största impulsköpet jag gjort i hela mitt liv eftersom orsaken till att jag tryckte på "gå till kassan-knappen" var att klockan var 2 och jag var uttråkad. Hela kalaset gick på närmare 1000 kronor så jaa.. Jag bör bli nöjd.

Idag drabbades Östersunds lilla stad av ett strömavbrott. Det var det stora samtalsämnet under dagens gång, och det lär ju vara det ett tag framöver med tanke på hur mycket som händer i jämtlands huvudstad.
Anyhow så var vi i salongen, med kunder. När vi väl kom på att varken fönar eller värme funkade så blev det ett mindre kaos. Då jag inte hade någon kund passade jag på att fly fältet, de kanske sitter där fortfarande?

Jag bjöd Damgiano på finmiddag som jag till allas förvåning lagade själv. Nudlar? Snabbmakaroner?
Nejnej, stekt kyckling och kroketter, jag börjar utvecklas framför spisen. Idag blev det bara ett trasigt glas och utspilld filmjölk som drabbade mig.  I 4 dagar har jag nu stått för middagen och jaa.. det kanske blir något av mig också?

Matilda bangar gymmet imorgon, hon är nog för lat. Jag har fått lägga ner mina desperata försök att få med mig någon annan och funderar nu på att gå dit själv. Tråkigt like hell men jag får iallafall träningen gjord. Men det är inte spikat än, jag ställer helt enkelt klockan imorgon och ser om jag orkar kliva upp.

I min sista mening för dagen vill jag hylla Damgiano och Axel som lyser upp mina vardagar. Trots att jag håller på att utvecklas till en kvinnlig version av dessa 2 så är det värt det. Big time.

Skolan känns överskattad. Speciellt med tanke på att vi tillbringade 2 timmar av våran enda lektion med att försöka fixa fram en projektor så att vi kunde kolla på youtube på storskärm. Wellwell, något kan jag ju ha lärt mig.
Efter skolan satte jag och Maria oss på körskolan och försökte klara våra pågående faser. Vi lyckades tillslut båda 2, och nu har jag äntligen kommit till repetitionsfasen vilket innebär att jag får börja köra igen, efter halkbanan som jag åker till på måndag.
Jag ser inte framemot det hela, 07.20 på morgonen är nog ingen i sitt bästa skick för att köra.

Kvällen blev mycket trevlig då jag umgicks med både Nina och Damgiano (och fadi) på samma gång. Det var längesen och efterlängtat. Nu ser jag framemot vecka 6 då jag och Nina tar våran traditionsenliga tur till åre. Det kommer bli underbart, som vanligt.

Dags att sova, eller vid närmare eftertanke, dags för ett avsnitt av heroes.

Vädret är inte att leka med, jag är dessutom så fruktansvärt less på halkan. Jag har hört att det ska bli rackarns mycket minus om någon dag också, till vilken nytta?

Tisdagen har inte erbjudit något speciellt egentligen. Kultur och Stilhistoria och Engelska - helt okej kurser actually.
Jag & Matilda har bestämt oss för att göra någon nytta med oss själva så efter skolan gled vi först och solade ett tag innan vi klampade in på fristilen för att köra igång hela våran träningsidé.
Jag blev faktiskt kär direkt. Trevlig personal, fräscht gym och jättefina och bra omklädningsrum.. Funderar på att signa upp mig men dessvärre så tror jag inte att min ekonomi klarar det. Vi får se.

Chockerande nog så tog jag även tag i maten då jag kom hem. Jag stekte pannkakor, för första gången i mitt liv. Och det gick förvånande bra. Jag är stolt över mig själv. Riktigt stolt.

Inatt drabbades jag av "inte kunna sova-syndromet". Jag försökte många gånger men det slutade antingen med att det blev för varmt eller att jag inte låg skönt. Tillslut så somnade jag.. 04.30 vilket innebar 2,5 timmars sömn innan alarmet ringde.. Jag vaknade definitivt på fel sida, och var dessutom smått sjuk.

Efter en helvetisk promenad till skolan så började lektionen med wolf. Det var lika illa som jag väntat mig och jag bestämde mig snabbt för att byta bort kursen "praktisk marknadsföring" med henne, och signade istället upp mig för "information och layout" med Uffe.
Jag tror det var ett bra val, för jag känner att jag inte lär mig något utav hennes lektioner ändå. Och så länge jag känner mig nöjd så är det okej.

Jag ser framemot en lugn kväll, bara jag och heroes innan jag lär somna ifrån det.

Jag försöker hålla morgondagen på ett så långt avstånd som möjligt. Skolan är det sista ställe jag vill till just nu. Om ni undrar vad som har hänt så har jag bara en sak att säga. Wolfen.
En känd motståndare som jag helst håller mig borta ifrån, men icke, nu ska jag ha henne i 2 ämnen, vilket blir 6 timmar av min värdefulla vecka.
Jag känner på mig att det här kommer sänka mitt humör radikalt, och det kommer förmodligen få mig att skippa skolan alltför många gånger.

Nytt år nya bekymmer brukar man ju kalla det, ändå ser jag ljust på det hela. För vårterminen är full av lovdagar och det är ju perfekt, välbehövligt om något.

Min kropp låter mig aldrig ha för roligt.
Den säger emot och försätter mig i febriga situationer som jag inte kan finna någon väg ur.

Jag har legat hela dagen, med undantag för då jag stapplade ner för trapporna och la mig i soffan istället. Miljöombyte ni vet? Maha.
Det hände dock en spännande sak idag!.. Nej förresten det gjorde det nog inte. Det beror på om man tycker en historia om utspilld hostmedicin på en kemtvättad matta är spännande,  vad vet jag?

Annars så har Heroes underhållt mig hela dagen, jag är hyfsat jättefast i serien nu och bävar inför sista avsnittet, vad ska jag då göra när jag är sjuk?

Tillbaka i Östersund.
En trevlig överraskning var att varken internet, tv eller telefon funkar här hemma. Det var tydligen någon som råkat gjort sönder någon kabel som går till alla hushåll i staden. Eller.. Iallafall i mitt och Ninas hem. Men nu är allt tillbaka och det känns skönt, jag hann sakna det rejält faktiskt.

Att åka till Krokvåg var en rackars trevlig avslutning på lovet, det var längesen jag var så aktiv varje dag som vi varit dessa dagar.
Under dagarna har jag;

Blivit härdad mot diverse snuskigheter.
Fått 7 blåmärken, och en bula.
Rört en ko.
Åkt mer skoter än vad jag kommer göra sammanlagt under de närmsta 10 åren.
Blivit rökförgiftad i en enslig stuga.
Sett Älgar och Rådjur.
Blivit ihjälskrämd av en pelletskamin.
Fått dåligt samvete över en cola.
Lagat mat.
Spelat poker mer än 50 gånger.
Ätit en krita.
Sett en helt ny skoter.


Det stora gula huset.


kossor, nästan större än mig.


Axels nya bejbii.


Ett som är säkert är att jag kommer komma tillbaka, oönskat kanske. Men iallafall.

I tisdags anlände jag till Krokvåg, efter att ha suttit och oroat mig om vart jag ska kliva av eller om hur jag skulle få ut väskan.
Byn var faktiskt större än vad jag trodde och Axel har världens mysigaste hus.
Skridskor, skoter, pulkåkning, matlagning, krokvågsberget och skräckfilmer har vi bland annat hunnit med hittills.
Imorgon ska vi ut på någon skotertur till något ställe som jag inte minns vad det heter.

SUPERBRA!

Det är verkligen inte lätt, att spela en bra match då man har allt emot sig.
Dessutom så är domarna på en annan planet, alldeles för fega för att våga ta utvisningar på Kanada.
Det gör det hela näst intill omöjligt för Sverige att vinna detta satans Jvm.

Jag har mer än en gång ångrat mitt val att sitta uppe ikväll för att titta på matchen.
Det har spelats underbart bra hockey, men kanadensarna är svin och domarna är chickens.
4 tacklingar på Markström, hur långt ska det få gå?
Jag antar att vi kan känna oss besegrade, med hjälp av domaren såklart. Men vad kan man göra åt den saken?  Livet är inte rättvist.

Nu tog Sverige ut målvakten, och lika snabbt blev det 4-1 och matchen är avgjord.
Det känns inte som det ultimata slutet..

Dagens höjdpunkt var såklart Timrås vinst mot Modo, som faktiskt var ganska väntad, men inte mindre underbar för det.
Det har dock hänt många bra saker idag, jag har till exempel klarat ut mitt mobilspel, som jag faktiskt har slitit med att klara sedan julafton, jag är stolt.
Sen så har jag laddat ner season 2 av heroes, så att jag har något att göra i ett par dagar framöver.

Och nej, dagen är inte över där, om några timmar är det jvm final, det är obligatoriskt även fast den börjar 01.30, det känns konstigt att inte ha någon att titta med, pappa brukar alltid finnas vid min sida i lägen som dessa. Mamma kan jag dock inte räkna med, I guess. Dock skulle det vara roligt att väcka henne, bara för sakens skull. Men ne, Doggen får mysa i soffan med mig.

Imorgon är det en bra dag för imorgon åker jag till Axel och Damgiano.
Jag har inte en aning om vart jag ska kliva av bussen så jag tror jag ska gå på magkänslan. Men magkänslan kanske inte heller funkar när det gäller obesökta platser. Det visar sig väl. Jag längtar.

Min helt klart annorlunda sms-konversation startade med ett kedjesms, blabla har dött men blabla återuppstår om du blabla inte skickar vidare.. I'm sure you know.
Smset sändes av min kära lillasyster Kajsa, så jag svarade
"Nu blev du rädd va?"
Strax därefter får jag till svar
"Va?"
"puss"
"vem är du?"
"puss, jag vet att du älskar miig"

och så fortsätter konversationen ett tag,

"men vem är du alvarligt?"
"allvarligt stavas med 2 L, jag är grisen babe, dudå?"
"okej är du leo?"
"nej, tyvärr, jag har inte vita byxor."
"är det linus?"

vid det här laget har jag förstått att ungen allvarligt har något fel.

"men nej? Vad får dig att tro att jag heter linus?"
"men jag för står inte +46 nummer"

NAW

"varför smsar du mig om du inte vet vem jag är?"
"du började"
"jaha.. konstigt att du inte vet vem jag är. jag som vet så mycket om dig."

konversationen följs av frågor från kajsa, vad heter jag, när fyller jag år, vad heter mina hundar, vad heter mina beezta kååmpizar.?  Jag har ofc klockrena svar på alla.

"vad dum du är cissi östman"
"du älskar mig."
"ja. men det är du. ska jag ringa dig eller?"
"okej, törs du det?"
"nee. men sluuuuta"

jag är glad över att någon underhåller mig på kvällarna.
hon älskar mig.

Det hela börjar gå överstyr. Då tillochmed jag sover till 14 på dagarna.
Det är jävligt kallt ute här uppe i de norra regionerna, vilket bidrar till att det inte går att göra så mycket utomhus. Och inomhus går det aldrig att göra något ändå förutom det vanliga. Äta, sova och titta på film.
Och det är verkligen det enda jag har gjort, mina stunder utomhus har endast varit då jag tvingats rasta hunden. Då har jag allt klätt på mig också, täckbyxor använde jag för första gången igår.

Den stora nyheten är väl kanske att det från och med nu är slut på mitt liv. Iallafall på mitt liv beroende av nikotin. Igår röktes den sista cigaretten och inatt sög jag på den sista snusen. Jag är faktiskt riktigt bestämd nu, jag klarar det här!

Nu ska jag kanske kliva upp och klä på mig, dock tvivlar jag på att dagen har något att erbjuda.

Loven gör ingen nytta. Vila upp sig är för pussys.
Jag blir bara uttråkad och less på världen. Jag längtar efter att ha något att göra. Jag längtar mest av allt till att åka till krogvåg och spendera tid med axel och damgiano. Jag har saknat dom rackarna. Dom får mig alltid att bli glad.

Idag kom mamma hem och jag slutade känna mig ensam. Det värsta var dock att jag hade saknat doggen mer än mamma men det jämnar nog ut sig någon gång i längden.
Jag bjöd henne  på mat (mamma, inte doggen), för att fira att hon har fått jobb. Och nej, jag lagade inte maten själv utan lät Daffys göra jobbet.
Jag känner mig som en bra dotter, det är en bra känsla.

Puss dåh.

Välkommen 2009!

Gårdagen blev verkligen en succé, jag hade roligt hela kvällen och det är det som räknas. Trots skador och förstörningar så tog vi oss igenom kvällen och somnade in 06.30. Strax innan 11 hittade jag Maria nere i soffan så vi satte oss med varsitt täcke och kikade på vänner i 4 timmar. Därimellan kom vi också på att vi hade marängswiss sedan gårdagen hemma så vi gjorde oss själva en grymt stor portion.

En massa städning senare ligger jag här. Och fryser som en annan. Börjar jag bli sjuk blir jag snuskigt arg på alla som kan tänkas ha smittat mig.



robin gör alltid roliga bilder!