Please change my mind.

Jag kan inte påstå att jag mår bättre so far.
Jag har knappt rört mig på hela dagen förutom då jag var tvungen att gå till affären för att införskaffa alvedon. Hela dagen har jag legat och svettats och varje gång jag ställde mig på benen så snurrade rummet. Det fanns alltså ingen annan utväg då alla febernedsättande tabletter vi hade hemma verkar vara försvunna. Då jag väl var på affären kom jag på att jag inte fått i mig någon mat på över ett dygn så istället för att gå direkt till kassan och be om alvedon så sökte jag upp någon färdigrätt innan jag ställde mig i kön som såklart var längre än någonsin. Väl hemma sjunker jag ihop på soffan och inser att jag såklart glömt att köpa dessa jävla alvedon. Fyfan för det och fyfan för att jag inte orkade gå ut igen. Nu får jag skylla mig själv för att jag ligger här som en skör liten fågelunge utan föräldrar. Hoppas att jag somnar inom kort istället.
Imorgon kommer iallafall min älskade man hem, som jag har saknat honom! Denna saknad beror nog mest på mitt ynkliga tillstånd men det är såklart alltid bättre när han är här. Varesig jag är frisk, sjuk, glad eller ledsen. Nu har jag något att längta till!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0