Cizsi - another point of view

Happy Fakking Halloween,
här sitter jag inne på vårat gröna rum och väntar in middagen.
Jag har alltså inte åkt hem, utan är kvar i Sundsvall med familjen.
Det var nog latheten som satte stopp i guess, jag var så opepp på party som det går att vara och då kändes det verkligen inte värt att åka tillbaka till ett tomt hus i Östersund.
Så här sitter jag och hoppas att eran kväll kommer suga mer än min. MAHA!

Torsdag.
Och jag vet fortfarande inte planerna för imorgon.
Idag har jag och systrarna storstädat, trots att det som vanligt slutar med att jag gör mest.
Det lyckas alltid komma upp något, idag for 3 av dom till stan och kvar var jag och Kajsa som jag tvingade hjälpa mig i utbyte med att jag hjälpte henne koppla i guitarhero.
Några knep måste man ju få ta till..
Nu väntar vi bara in Halloween med städat hus..

Ikväll står Timrå och Eon Arena på schemat, jag sitter här och värmer upp i min gamla timråtröja.
Det blir kross på Modo, I can't wait    ♥

gosh, jag är så fruktansvärt uttråkad. as usual kanske man ska säga.
ibland tror jag att det är något fel på mig,
att det kanske inte alls är så tråkigt eftersom ingen annan känner av det.. 

Jag har också världens beslutsångest över kommande helg.
look,
-krogen kommer förmodligen vara rackarns trevlig på fredag,
-vi har äntligen fått tag i en lokal, som alltid är sköna att vara i så att man slipper vara hemma.
-jag kommer antagligen ha en mysig helg om jag stannar i sundsvall.

men daaaaamn help meeee.

tack therese
jag måste helt enkelt börja så, för jag önskar att jag inte hade sett filmen.
Sure, det var ju en bra film men tänk att jag kan få tvångstankar direkt.
Lyssna bara;

jag är född datumet 23.
den 23 september,  23 + 9 blir 32 som omvänt blir 23.

sen så det sjukaste av allt var när jag skulle stänga av filmen
och se hur mkt jag hunnit sett då jag inte hunnit kolla klart.  J
ag hade sett 1. 22 minuter, vilket blir 23 om man lägger ihop.
Sen tittade jag på klockan som visade 13.10.
Som såklart inte blir annat än 23.

gosh, jag orkar inte.

imorse snöade det och det var wonderful, något som jag dock inte tänkte på var att det kunde vara halt ute.
så jag invigde morgonen med att göra säsongens första praktvurpa på trappan. jag är dock inte förvånad..

nu är jag hemma i sundsvall iallafall och här är det ingen snö, bara kallt och rått.
Hela familjen plus kusin är för en gångs skull hemma så nu är det lite snålt om sängplatser då vi bara har 5 sängar.
Jag var som vanligt snäll och körde ut min käre kusin ur "min säng" och "mitt rum". 
Som bekant är det no mercy som gäller för mig när vi väl pratar om sovplatser.

anyhow.
kvällen har spenderats framför Tvn då Timrå - Skellefteå visades. timrå vann ofc, vad hade ni väntat er?
Sen så har jag även varit kung på guitar hero med syster..

Dagens höjdpunkt var helt klart när jag öppnade kylskåpet och la märke till en fet julskinka som bara väntade på att bli uppäten. Imorgon ska jag tvinga någon att fixa till den, så att den går att äta. vad det nu kallas. 

mjölk + julskinka = LÖVE!

jag åker äntligen hem till sundsvall igen imorgon, när det ändå inte finns något annat inplanerat så bör man ju passa på.

jag har insett att det bara är hemma jag verkligen är mig själv, då menar jag inte att jag försöker vara någon annan all övrig tid utan bara att det är då jag är hemma med familjen som jag verkligen slappar av.
Då orkar jag inte anstränga mig för att vara trevlig fast jag inte vill,
jag behöver inte göra saker bara för att vara snäll
och jag behöver verkligen inte klä mig fint och sminka mig.
För att alla älskar mig ändå.. men vem gör inte?

because eeeverybody loves cizsi.

Då var det Söndag igen.
Och ska jag vara helt ärlig så finns det inget jag ogillar mer än söndagar,
det spelar ingen roll vad man försöker göra av dagen,
den blir lika hemsk och deprimerande ändå.
Det är helt omöjligt att få något gjort, det kan inte vara fint väder
och det finns inte i den här världen att man kanske kunde vara pigg på en söndag.

Den här söndagen är alltså inget undantag,
den ger mig om inte annat ännu mera ångest, just för att vi har lov i en vecka nu.
Novemberlov, eller Höstlov som det så uppiggande kallas är det mest onödiga lovet som finns,
då har jag hellre en extra sommarlovsvecka eller ett längre jullov.
Men nejdå, det är klart vi ska ha lov då det är som värst väder på hela året
och då det inte går att göra någonting utan att bli deprimerad.

Ett sånt jävla waste,
believe it or not, men Cecilia Östman vill tillbaka till skolan och allt vad det innebär.

det är alltid någon som är ansvarig för olika saker, och jag har kommit på att det är jag som är ansvarig för att det finns en kamera på parteyn. tar inte jag med mig en kamera så kommer det säkerligen inte finnas några bilder från just den kvällen. så det är ju en rackarns tur att jag finns ibland.
vad jag ville komma fram till var det att det roligaste nöjet är att titta igenom alla bilder dagen efter, kanske för att få sig en påminnelse om vad man egentligen gjorde hela kvällen eller bara för att garva åt alla konstiga poser och miner.

det var en hel del såna bilder från igår, och det var en jävligt rolig kväll.
förutom där imitten någonstans då jag inte var pigg alls,
men inte lät jag hela kvällen gå till waste för det heller,
nej jag var uppe någon timme senare galnare än tidigare.

Vi blev efter allt 7 stycken som skulle sova hemma hos Natalie,
och med stränga order från kvinnan i huset så skulle vi alla ligga på hennes rum förutom hon själv.
Så där var vi, 6 stycken som skulle dela på 2 sängar och en soffa.
När jag kom tillbaka till rummet var allt ockuperat, jag hade 3 val.

1. Dela säng med ett nykärt par.
2. Dela soffan med Vorne
3. Försöka få plats i den minsta sängen med Matilda och Damgiano.

Jag vet inte hur mina tankegångar gick just då men helt plötsligt låg jag där, inknölad mellan Damgiano och Matilda med ett stadigt grepp om Damgianos täcke.
Det var dock ett smart drag att lägga sig i mitten kom jag på senare när mina sängkamrater klagade över att dom ramlade ner på golvet,  no mercy.
Det hela slutade med att Matilda la sig i soffan, av egen vilja, hon kunde gärna fått ligga kvar men hon ansåg det kanske lite trångt med en 90 säng delat på 3 personer?

Damgiano - "Jag vaknade inatt och såg dig"
Cizsi          - "Nemen konstigt, jag låg ju närmast?"
Damgiano - "Men jag blev rädd, jag trodde det var ett skank... Sen så såg jag att det var du och blev ännu räddare..."

verkligen det första någon vill höra på morgonen huh?

Som jag skrivit en gång tidigare så far vi till hammarstrand imorgon, fastän jag vet att det kanske inte finns mycket att göra alls där, så är det alltid skönt med miljöombyten, och ett miljöombyte är just vad jag behöver just nu.
Då spelar det ingen roll vart jag hamnar bara jag kommer bort från Östersundhelvetet.
Jag ska nog hålla mig borta så länge jag kan på lovet, med undantag för halloween då jag fan ska satsa på inianhövding på krogen, vi funderade på ett regular partey först, men ingen orkade ta tummen ur och kirra så det blir nog krogen ändå.

nåväl, imorgon blir det iallafall rejv. det känns kul att det nästan bara är folk vi känner, det blir som en helt annan stämning än om det är massa randoms.. sen så har vi för en gångs skull ansträngt oss och fixat singstar, twister, guitar hero, kropp mot kropp och även waterpipe. vi får nog en helt wonderful kväll.
SMACK.

det känns otroligt skönt att all praktik nu är avklarad. jag klarade igenom 3 jävla veckor och är fan stolt över mig själv. Den här sista veckan har varit helt okej faktiskt då jag lyckades slippa domus genom att fråga om jag fick vara på idun med matilda sista veckan istället.
I tisdags så åkte jbs frisörer till hudiksvall, och efter en natt med endast 3 timmars sömn (på soffan) så var jag inte jättepepp direkt. Och det blev även en hel del väntan då vi kom fram klockan 10 och visningen inte började förrän 7. Behöver jag tillägga att Hudik är en mindre stad än östersund så det fanns alltså inte sådär supermycket att hitta på.
Men vi lyckades trots allt fördriva tiden. WellaVisningen var som vanligt kul, men tyvärr så är det mycket jag aldrig skulle tänka mig att använda mig av, många vågade frisyrer som aldrig skulle funka i vardagen. To Bad.

jag kommer aldrig att ta körkort, jag har insett det på riktigt nu.
visst jag är en wonderful driver. det är säkert.
men det här med terti är inte riktigt min grej,
det har aldrig varit och kommer aldrig att vara, även fast jag faktiskt klarade fas A i fredags.. men serious,
NÄR kommer jag ha användning för vilka däck som är bäst att ha för att undvika vattenplaning?
det känns ju som inte att man byter däck endast för att man inte vill vara med om vattenplaning. gosh.
eller infraljud, markozon och sot? det här har ju inte att göra med hur bra jag är i trafiken och kan hantera en fakking bil.

jag hoppas jag lyckas innan jul. det hoppas jag verkligen.

jag såg nyss en rackarns bra film, the bucket list, som i stort  sett handlar om att hinna göra det man vill innan man dör. de i filmen gör en lista med saker de vill uppleva innan de dör.  tänk att skriva en sån lista och veta att man bara har 6 månader kvar att leva, hur kommer man fram till vilka som är de viktigaste sakerna att göra? måste man kompromissa fram det?
jag har endast en sak på min lista, en sak som alltid kommer stå överst innan jag utfört det.

ta upp kontakten med min syster.
som jag inte träffat på 10 år, trots att vi bor i samma stad.
jag vet precis varför det är så
och vet att många hoppas att det fortsätter vara så.
men nej, att leva hela sitt liv utan sin storasyster
känns inte som något jag vill göra.
jag vill inte att du ska försvinna utan att veta att jag tänker på dig varje dag
och önskar att jag kunde träffa dig.
det var nära att hända förra året och det borde gett oss alla ett wakeupcall,
men helt ärligt.
jag har ingen aning om hur jag ska gå tillväga.. ge mig en chans?





watch it zuckers!

det känns som att jag helt plötsligt har blivit någon annan, bara på någon vecka.
en annorlunda, ledsnare version av mig själv. och jag gillar det inte.
jag antar att allt går i perioder, ibland mår man bättre och ibland mår man sämre.
jag brukar dock inte må dåligt, jag är för det mesta positiv och det kanske är därför det känns så jobbigt när jag väl är depressed över något.
men det här kommer gå över, så snart som möjligt hoppas jag. för jag laddar upp för nästa vecka då det händer en massa trevliga saker.

- vi har praktik 2, kanske 3 dagar nästa vecka.
- vi åker till hudik på visning.
- vi får lov!

men det roligaste är ändå att jag och mina följeslagare matilda, vorne och fischy åker till hammarn på fredag.
nu mår jag helt plötsligt bättre actually.

det finns mycket jag skulle göra för att få vissa saker tillbaka, just nu syftar jag på en vänskap som är nära att tyna bort till ingenting.
om jag kunde, så skulle jag göra så att allt blev som förut igen, att jag kunde ringa dig bara för att prata och träffas bara för att umgås.
allt förändras någon gång men det är inte dags än. det var för bra för att det ska försvinna redan.
jag ska försöka ta tag i det här, precis som vanligt får jag göra allt jag kan för att rädda något som redan är skadat..
det enda jag ber om är lite hjälp från din sida. jag vet att du är dålig på sånt här. men come on, jag saknar dig.

så var det fredag igen och 2 praktikveckor är avklarade, därmed är all praktik på domus klar och jag är happy.
nästa vecka har jag turen att få vara på idun istället, salongen som matilda har praktik på.  där är dom verkligen jättesnälla och hjälpsamma, till skillnad från dom på domus så jag är riktigt tacksam actually.

nästa vecka så ska även frisörklasserna åka till hudiksvall på wellas visning. det ska bli great att träffa våran underbara klass igen efter 2 veckor ifrån varandra, men ettorna kunde stannat hemma. maha!
06.30 går bussen från östersund, 2 alternativ finns då, antingen kommer jag vara grinig och lättretlig hela dagen, eller så kommer jag vara överenergisk och galen hela dagen. det är som ett lottospel, typ.

förövrigt så hatar jag halebop, jag fyllde på med 200 kronor av mina väl sparade pengar endast för att få gratis sms. tror ni att jag får det? NEJ!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

jag och min vän N pratade vid ett tillfälle om hur mycket vi har förändrats sedan högstadiet.
hon är den enda jag fortfarande har bra kontakt med sedan vi började på gymnasiet så jag antar att det är hon som bör veta. right?

innan jag började sjuan så vägrade jag i stort sett att umgås med andra tjejer, då var jag alltid med killarna i klassen, spelade bandy på rasterna, vek pappersflygplan på lektionerna, åkte skridskor efter skolan.
det sista jag någonsin skulle göra var att ta på mig en klänning eller kjol.
jag försökte dock hålla på med tjejsaker som de andra tjejerna i klassen. barbie var ett väl prövat alternativ som de flesta av mina killkompisar var tvingade av mig att leka med.
det slutade oftast med att jag blev less och försökte få ett slut på det hela.
exempel :

J : vart har du fått alla barbiekläder ifrån?
C : ... från datorn!
J : nee va?
C : joo jag lovar, dom kommer ut här (pekar på cdsaken)
J : åh! ska vi testa?
C : det funkar bara på tisdagar, men vi kan gå ut istället.

det är dessvärre inget skämt, och det utspelade sig då jag var 8 vackra vårar.

sedan i sjuan så började jag sakta men säkert umgås med andra brudar då jag lärde känna nina, och så har det fortsatt.
men fortfarande tycker jag dock att killar är det bästa umgåsalternativet. just för att de är så simpla och okomlicerade. inget skitsnack och allt ska inte vridas och vändas på.

fast brudar är ju fett sköna ändån ffs!

jag saknar tiden som var förra vintern, jag saknar personen jag var och personerna jag umgicks med.
jag levde verkligen för dagen och var ute och festade iallafall 2 gånger i veckan. olika partyn varje vecka med olika personer. varje kväll var det något nytt som hände och det var inte ofta jag satt hemma för mig själv på kvällarna.
jag trivdes så bra, men nu har jag insett att det kanske inte är en livsstil som fungerar sådär superbra för mig om jag vill komma någonstans. om jag vill ha ett jobb och sköta skolan så går det inte att leva bara för helgerna.
jag har lugnat ner mig. ganska mycket faktiskt.
men om en vecka blir det hammarstrand med alla dess sköna invånare och party för hela slanten. det är iallafall vad jag hoppas på, då har vi även all praktik klar så det är med all rätt vi ska fira! skål i förskott typ.

jag är en person som har väldigt lätt att bli uttråkad, så fort det inte händer något så ser jag till att jag gör något, annars blir jag crazy.. på riktigt.

idag har jag insjuknat mera i denna feber, och när jag är sjuk så har jag vanligtvis ingen energi över till att göra något vettigt. men jag lyckas alltid komma på något litet projekt att göra, även fast jag helst av allt vill ligga still och stirra upp i taket i ett försök att sova.. idag bestämde jag mig för att det var dags att göra en rensning av alla tidningar jag har. och tro mig, det är en hel del som har blivit samlade under åren. i mina yngre dagar hade jag prenumeration på kalle anka och bamse i säkert 5 år. sedan när jag växte upp var jag k00l och läste frida innan jag slutligen gick över till veckorevyn. jag började på en fin sortering innan jag efter 2 timmar blev less och slängde alla tidningshelveten. så nu har jag en sak gjort. jag undrar vad jag ska göra imorgon om jag inte blir frisk?

stressa like hell. ta det aldrig lugnt, och slappna för guds skull inte av..

det är det bästa receptet för att hålla sig frisk, jag har listat ut den lömska hemligheten ska ni veta. febern lyckades ta mig denna gång också, men aldrig mer. aldrig ska jag ta det lugnt igen. febern ska inte överlista mig igen förstår ni.


jag är då tillbaka i kyliga östersund med en jävligt snygg säng. jag och dadi monterade upp den idag och nu står den här, den utsrålar stolthet här i mitt kala rum som förövrigt är nytapetserad i en rackarns k00l färg bara lite möbler kvar, men ingen brådska.

sen så ska jag ha möte med mia imorgon om praktiken, jag är riktigt stolt över mig själv att jag faktiskt tar tag i de saker som känns som mest jobbiga. det är det enda sättet man har för att kunna hitta lösningar har jag kommit på.
jag hoppas att klumpen i magen försvinner och jag kan vara lika glad som vanligt efter det här är över.
så önska mig lycka till!


här är den skönheten!

jag har ångest över att helgen är slut och att en ny vecka börjar, en ny vecka innebär äcklig praktik som jag hatar mer än allt i världen.
jag hade aldrig ångest förut, inte sån här ångest, iallafall inte sen i grundskolan då skolan var värre än all praktik i världen.

jag började tänka efter när jag pratade med min vän axel i telefonen som ifrågasatte varför jag inte sa till tanterna att jag inte lärde mig något och var hemma eller på skolan istället.. och why not egentligen? ska man verkligen behöva ha ångest och inte vilja kliva upp på morgonen för att man vet att man kommer ha en usel dag utan något att göra. då är det lika bra att stanna hemma. ta ett tidigt lov.

eller varför inte gå på skolan och plugga lite matte?

en efterlängtad hockeykväll skulle det bli.
men kvällen innebar bara ångest. ångest gånger 10.

Med 4 förluster i ryggen går timrå hårt in i matchen och wandell gör första målet efter 5 minuter. 
men sedan ger domaren färjestad chans att spela 5 mot 3 läge och ger praktiskt taget karlstadlaget 2 mål i tidig julklapp.
Efter det så förvandlades timrå ik till sundsvall hockey, inget gick som det skulle och landslagsbackarna var utbytta mot korpenspelare. den enda som höll klassen var johan backlund i mål, men hockey är en lagsport och en spelare kan tyvärr inte hålla upp hela laget.
trots det så byttes backlund ut när färjestad hade kommit upp i 1-5, och fastän andremålvakten Åkerlund inte känns speciellt säker i mål så ändrades attityden helt på timråspelarna.
på ren vilja, men inte så mycket teknik lyckades hemmalaget nästan ta igen. men nära skjuter ingen hare, (jag känner hur du älskar uttrycket therese)

nåväl. jag fick ju iallafall se lite hockey.
I should be happy.. right?

när man väl bestämt sig för att ha en helt vit helg, så är det inte något man ska få glömma i första taget. nejnej.

först tvingas man stå ut med en hel del förvånade miner när man berättar om sina planer,
sedan ska man gå igenom in i minsta detalj varför man valt att inte festa den kommande helgen. ofta är detta något man tvingas göra minst 2 ggr för varje person man möter, det är tydligen mycket svårt att förstå detta beslut.
efter det så kommer vi till övertalningsfasen, då försöker de trogna vännerna en sista gång att övertyga om att det verkligen är värt att festa, just den här helgen. det lyckas tyvärr inte.

jag trodde det var över där, jag hade fel.
imorse när jag vaknade hade jag 8 missade samtal, alla kom från tidigare nämnda vänner. jag antar att de skulle berätta hur otroligt kul dom har ute och hur mycket jag verkligen missat den här kvällen, ojojoj vilket dåligt beslut jag måste gjort.

men det är bara gissningar.
kanske ringde de för att säga att de önskade att jag var där.
kanske ringde de för att säga att kvällen sög.
"lika bra att du aldrig gick" kanske de skulle sagt.

men vad vet jag?

vissa dagar känns så onödiga, som att de inte behövs. en dag som man lika gärna kunde hoppa över.
det här är en sån dag. jag gick upp onödigt tidigt, reste ovanligt mycket, väntade oerhört mycket.

men nu är jag iallafall hemma i sundsvall, och det känns lika bra som vanligt, har även min beloved dogg med mig.
var orolig först att hon inte skulle gå bra ihop med hundarna här hemma men det gick alldeles utmärkt och hon ligger lika däckad som en cecilia östman efter en fredagskväll på krogen.. typ.

jag trivs så bra i en stor familj, det finns inte en lugn stund på dygnet vilket gör att det alltid finns något att göra.
gå in i ett rum och bli övertalad att sjunga singstar, gå in i ett annat och bli frågad om du vill hjälpa till med veckans glosor. i andra änden av huset spelas det innebandy och i köket är det alltid action även om jag väljer att inte göra någon insats just där.

jag vet nu vart allt oseriöst och weird kommer ifrån, min papie.
Ett exempel.

C - Pappa du är 45 minuter sen, kom och hämta mig!
P - Jag kommer snart, gå och ät en hamburgare med hunden..
C - men va?
P - HON VILL HA HAMBURGARE!!
klick.

nu beger jag mig hemåt kusten igen. min saknad efter papie och övriga familjemedlemmar blev alldeles för stor för att jag skulle orka vänta ännu en vecka.
nu i helgen är det nämligen den ultimata partyhelgen i östersund, iallafall för de som har sina 18 år fyllda. Maskinen spelar på Upstairs på fredagkväll, vem tackar nej till att röja till "alla som inte dansar" en gång för alla? det lär ju vara jag, och någon stackare som är socialt handikappad och inte vet hur man gör på krogen.
men som sagt, jag längtar hem så mycket så att jag tackar nej till allt vad maskinen heter. 

hemma kan man vara sådär extra jävlig för det finns alltid ett offer. Någon som ofta faller för mina jävligheter är den yngsta i systraskaran. ett lätt offer kan man kalla det, eftersom hon är precis i den åldern då hon tar åt sig allting och inte kan låta bli att utveckla det som började som ett oskyldigt slag, till ett bråk i klass med tredje världskriget. 
här har ni svaret på att jag är så glad efter mina sundsvallshelger, jag har helt enkelt fått ut min ilska på väl behövande.
 can't wait.

ingen kan väl egentligen ha missat att jag är inne på min årliga praktik, det är nog det enda jag gnällt om den senaste veckan. hursomhelst, så kunde jag inte haft mer otur med min praktikplats, eller jo.. om inte tove skulle varit mer så hade det varit värre. mycket värre.

för det första så är denna frisörsalong utrustad med 13 frisörer, jag skulle tippa på att 2 av dem är yngre än 50. Och jag säger inte att det är något fel på äldre människor, men de arbetar på ett helt annat sätt, vem vet vad som lärdes ut för så länge sedan. permanent möjligtvis.

för det andra så kom jag och t dit i förhoppningar om att få utveckla våra kunskaper och faktiskt verkligen lära oss något. Men det enda vi lär oss är att rulla bättre permanent. Och ni som mot förmodan tycker att det låter hyfsat, kan aldrig ha rullat permanent.

det tredje och sista jag har att säga är nog värst. tänk er scenariot att gå från:

Måndag 12.15 - 15.15
Tisdag 12.15 - 15.15
Onsdag 8.15 - 15.15
Torsdag 8.15 - 15.15
Fredag - Ledig

Till att jobba från 9 till 5 varje dag med 1 timmes lunchrast.
Jag sitter ungefär och väntar på att få ont i ryggen i 3 timmar innan lunch, sen sitter och har ont i ryggen 4 timmar tills jag slutar för dagen och jag måste ut. Då det regnar.

älskade praktik.

innan jag börjar skriva så vill jag klargöra en sak, jag är faktiskt inte efter med att blogga. jag var snarare före, typ. det är bara nu jag har tagit the big step att göra en offentlig blogg.
men trots det så tänker jag inte anpassa mitt språk eller liknande. för då känns inget som det ska actually.

well.. enjoy!  ♥