I'm not doing this.
Glad i hågen hoppade jag upp ur sängen imorse och sprang på direkten ner till Jessica som stod och väntade. Inte förrän vi stod och väntade på att bodypump passet skulle börja kände jag att jag var kokhet. Efter att ha tagit mig igenom halva passet var jag tvungen att avbryta, kroppen orkade inte och rummet snurrade. Det var som att trycka på en knapp, jag orkade knappt gå till bussen från gymmet och när jag väl kom hem så var jag tvungen att sätta mig i duschen med iskallt vatten rinnandes. Efter tjugo minuter förflyttade jag mig till soffan och där är jag kvar.
Det är så frustrerande att ligga här med feber och veta att det inte alls var längesen jag var sjuk sist. Tänk att det alltid ska vara såhär. I hela mitt liv har jag blivit sjuk mycket oftare än alla andra och nu vill jag veta varför.
Jag äter bra, tränar bra och sover exemplariskt. Varför kan inte mitt immunförsvar ställa upp för mig och börja fungera ordentligt för? Och varför kan inte Damgiano vara här och ta hand om mig just nu? Jag skulle behöva lite uppmuntring faktiskt.
Kommentarer
Trackback
