Cizsi - another point of view

Jag tror att Therese hatar mig för att jag alltid sätter punkter
i mina rubriker. Men det ser så konstigt ut om jag inte gör det.

Det luktar tunnbröd när jag har fönstret öppet, jag undrar varför.
Tunnbröd får mig att tänka på mormor, och morfar också för den
delen. Den morfar jag fortfarande har i livet, min låtsasmorfar.
Jag hatar delen "låtsas" dock, han har funnits vid mormors sida
sen min riktiga morfar gick bort och därmed varit som en morfar
för sedan jag föddes. Jag tror han ser mig som sitt barnbarn med
på ett sätt, jag hoppas det.

I somras blev han drabbad av lungcancer, han får fortfarande
behandlingar och har nyligen kommit hem från umeå efter att han
fått strålning. Han är en kämpe, ut i fingerspetsarna, han sa till
mig att han skulle kämpa. Han lovade mig det och jag tror honom.
Jag har bara träffat honom en gång sedan han blev sjuk, det var
som att träffa en helt ny människa. Hans röst lät annorlunda och
han luktade sjukhus, hans ögon såg inte lika glada ut som vanligt.
Det skrämde mig, kanske är det därför jag inte har träffat dom mer.
Jag vill inte se honom må dåligt, han har alltid varit så frisk och kry.
Mormor berättade att han bara väger 58 kilo nu, jag kan inte ens
föreställa mig honom så liten. Min goa och genomsnälla morfar som
försökt föra vidare hans intressen på mig. Fiske, jakt, hantverk.
Förlåt att jag har varit ett sånt hopplöst fall, men tack för att du
velat lära mig. Jag hoppas att vi åker ut i båten så snart du blir frisk,
det är du om någon som kan se till att jag drar upp en fiskjävel.

Jag vill inte vara ledsen och gråta, för du finns fortfarande här hos oss.
Men det är så orättvist, som så mycket annat här i världen.