Cizsi - another point of view

Jag är tillbaka i östersund igen, med sämre humör än någonsin.. Jag riktigt känner hur det körs i botten så fort jag stiger in genom dörren. Jag vet precis vad som orsakar det men vet samtidigt att det inte finns någonting att göra åt det. Ingen kan förstå hur mycket jag längtar efter att få flytta härifrån, jag skulle kunna leva på brödkanter och sova på golvet bara jag slapp bo med mamma mer. Nu tänker ni att jag bara säger såhär för att vi har bråkat, och ni har rätt. Men bråkar gör vi hela tiden, det tar på krafterna och det känns hemskt att gruva sig inför att gå hem efter jobbet eller skolan för att man vet att man bara kommer få skit över sig när man visar sig. Jag orkar inte med det här något mer.