My hopes are so high that your kiss might kill me.

Vaknar i ljuset från adventstjärnan av att
Damgiano kliver upp, jag ligger kvar i den varma och mysiga
sängen och tar för mig av platsen som ges.
En stund senare kommer han tillbaka och ger mig en kram
innan han kilar iväg till skolan, en puss får jag också.
Trots att min andedräkt inte luktar sommaräng.
Det är såna här morgnar jag vill ha varje dag,
skriver upp det på önskelistan direkt!

Sen börjar det jobbiga,
jag blir svettigare och svettigare,
jag somnar om och drömmer sjuka drömmar.
Vaknar kallsvettig med en horrible huvudvärk.
Kliver upp ur sängen och blir så yr att jag måste lägga mig ner igen.
Yep, jag har fått mer än skrik-och-gap-sjukan.
Och om ni inte fattar vad jag menar med det måste ni kolla på sunes jul oftare!

Nåväl, jag ringde salongen som Susken tyckte att jag skulle gå till,
just för att säga att jag inte kommer att dyka upp idag.
Jag tror att hon blev rätt arg, men vad kan jag göra åt saken?
Istället får jag ta och försöka göra klart religionsarbetet,
eller ja, snarare 10 stycken arbeten.
Känns som att jag måste göra någon nytta när jag väl blir hemma,
men nu när jag tänker efter så kanske jag ska satsa på att försöka
få till det här med bloggen först.
Vilket kommer innebära att det nog inte blir så mkt religionsarbete after all.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0